Nästa ögonblick jag väljer att skriva om är ett mycket lyckligt ögonblick (hade lite svårt att komma ihåg ett men sen kom jag att tänka på det här). Det var för två år sen ungefär, sommaren 2009 och ja det var storsjöcupstider och mitt lag som då gick vid namnet Åzö DFF hade tagit sig till åttondelsfinal i A-slutspel. Vi hade kommit 2a i gruppspelet så vi eller i alla fall jag var ganska nervös över att vi skulle få möta ett lag som hade vunnit deras gruppspel. Matchen höll i alla fall till på JK-arena B-planen mitt på dagen och självklart var det stekande hett väder. Jag vet inte om jag minns allting exakt rätt just nu men jag tror att ungefär såhär gick det till: Matchen var ganska extremt jämn och efter första halvlek var ställnigen fortfaran 0-0. Jag spelade på en position jag aldrig hade spelat på förut nämligen mittmitt så jag var extremt osäker och jag minns verkligen hur sjukt trött jag var men jag fick ine byta för ulf eftersom vi hade inga avbytare pga skador och så. När det var ungefär 10 min kvar av matchen håller vi till på deras planhalva och helt plötsligt från typ ingenstans hamnar bollen framför mina fötter några meter utanför straffområdet. Innan jag hinner tänka på någonting hör jag någon skrika "SKJUT" och det är precis vad jag gör jag drar till allt vad jag har med vänstern och får till världens jävla träff, bollen flyger iväg och in i vänstra hörnet på målet! Jag dog, alla skrek och jag kände att om jag skulle ha tillåtigt det så skulle jag definitivt ha kunnat börja storgråta, jag hade verklige gråten i halsen men jag tvingade mig själv att hålla tillbaka tårarna det var ju mitt i en match! men gud vad glad jag blev! jag hade aldrig avgjort i en match förut så allt vart ganska speciellt. I alla fall så lyckades vi hålla nollan, vi vann matchen och fick spela kvartsfinal mot Ope som vi dock förlorade i förlängning. Men jag minns att efter den där matchen då jag gjorde mål var jag så himla glad, det gjorde verkligen hela min dag tänk att ett sånt litet ögonblick verkligen kan göra att man blir så himla glad, hur jobbigt det än var innan så hade jag glömt bort det efter det där. 


Farväl