låt er inte luras av bilden, det är inte som ni tror.
Har med tiden upptäckt att vissa faktiskt tror att jag är lite smygkristen, men don't get ahead of yourself. Ja jag döpte mig när jag gick i åttan, ja jag konfirmerade mig, ja jag sjunger i en gospelkör, ja jag har säkert varit på minst 100 gudstjänster MEN gud är inte någon som jag håller särkilt kär. Jag konfirmerade mig för att jag trodde verkligen att det skulle bli intressant och roligt, och mycket riktigt tycker jag faktiskt att det var kul! jag döpte mig för att det var kraven för att bli konfirmerad. Jag sjunger i en gospelkör för att jag älskar att sjunga, och alla gudstjänster har jag inte direkt gått på frivilligt, jag har inget emot gustjänster dock, de är väldigt mysiga men oftast är det för att jag ska sjunga med kören eller med någon annan som jag har varit på gudstjänster. För Gud skapade inte världen, den saken är jag säker på i alla fall! 

Annars tror jag bara att man föds, man dör inget mer med det. Men sen då? jag måste tänka att det händer någonting efter döden annars får jag panik. Spöken, typ det mest intressanta man kan prata om. Jag älskar att prata om sådant även fast jag vet att jag är livrädd för det och att jag kommer vara rädd de närmsta 48 timmarna om jag får höra någonting riktigt läskigt, men jag kan inte låta bli det är så spännande att höra spökhistorier, bland det bästa jag vet. Nu känner jag att jag kan babbla på ett tag om det här utan att komma någon vart. Men först då, vad är meningen med livet egentligen? Jag tror bara att varje människa måste ta vara på sina egna akter, händelser och följder. Det är du som har ansvaret för ditt eget liv, det är du som måste leva med dig själv. Så varför inte göra livet så bra som möjligt? Den ända som kan styra ditt liv i rätt riktning är du. Om du vill vara badass fine, men då ska du fan leva med konsekvenserna, du kan inte rymma, någonstans i ditt psyke vet du att du gjorde fel och det kommer att plåga dig.

En sak har jag i alla fall lärt mig från alla de gudstjänster jag varit på "Du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad", någon av dom som skrev bibeln var ju inte helt dum i huvidet i alla fall.

Farväl

De här bilderna är från en dag ur en av dom bästa och roligaste månaderna i mitt liv. Då var jag 11 år ung och utan några som helst bekymmer levde jag ihop med en hel drös av andra kulturer men det var som om alla hade varit bästa vänner hela livet, inte brydde någon sig om att den ena var från Guatemala och den andra från Island vi var bara lyckliga små 11 åringar som gjorde det bästa av tiden vi hade tillsammans.

De ögonblicket jag valde att skriva om är då det var sista dagen på It's for the kids CISV barnby. Det började bli känslosamt eftersom vissa deligationer var påväg att åka, många började gråta och alla gick runt och kramades. Det var då ögonblicket kom, ögonblicket då jag insåg att jag aldrig mer skulle få träffa någon av dessa underbara människor. Jag bröt ihop, jag grät så mycket så jag nästan glömde bort att andas och jag fick chippa efter luft.  Jag kände mig så ledsen som om jag blev övergiven och lämnad själv för att bekämpa världen på egen hand. Jag grät och kramade alla och det var nog inte en själ i närheten som inte grät, alla på hela lägret grät. Att vara 11 år och inse att att nu är det slut på det roliga alla kompisar du har lärt känna här kommer du aldrig mer få träffa det var hårt, klumpen i halsen var för stor. Jag ville inte hem jag ville vara med alla dessa människor och fortsätta skapa fred och kärlek jag ville inte hem till mitt vanliga liv inte ett dugg, jag hade varit borta i 4 veckor och inte ett endaste brev skickade jag hem till min familj, jag hade det så bra där jag var så varför skulle jag? Nej det ögonblicket då jag insåg minns jag såväl än idag, det är ett glasklart ögonblick som jag aldrig kommer att glömma det är ett av de starkaste jag har just därför valde jag att skriva om det.  

Farväl

Jag kan inte nöja mig med endast en bästa vän jag trivs med mitt "gäng" om man nu kan säga så, ni är underbara. Jag har sjukt kul med er oavsett om vi är själva eller alla tillsammans. Och jag hoppas att våran vänskap håller så länge det bara går. Jag tror inte ens ni märker själv hur bra jag mår när jag är med er men det ska ni veta att jag gör och det säger jag inte bara. Om inte ni fanns skulle världen vara så dyster, en värld utan er är som ingen värld alls. Jag menar vem skulle man vara utan sina vänner? jag skulle inte vara samma person tror jag. Ni är så fina och jag vet att jag inte säger det här tillräckligt ofta men jag säger det nu
I love you guys

Farväl

Ja dagen började med att jag vaknade upp 06.45 ur en konstig dröm som jag trodde hade hänt på riktigt de första tio minutrarna av morgonen vilket gjorde mig lite deppig först men sen när jag insåg att det hela hade varit en dröm gick det lite bättre. Jag fick skjuts av pappa till skolan och väl där var det engelska på schemat, kom inte så långt men sen kl 9.30 var det dags för utvecklingssamtal och det gick över förväntat! citat från min mentor eva "Ja Filippa jag tycker att du ska säga det här hemma nu att det verkligen är så bra som det kan bli! det går jättebra för dig" sånt är ju alltid kul att höra och det gjorde genast min dag lite bättre.

När det var dags för spanska lite senare kurerade jag mig i ett hörn med lurarna i öronen och lyssnade på harry p större delen av lektionen det var skönt. Efter det dags för lunch och efter lunch håltimme, jag förberede min företagsekonomi redovisning hela hålet och sen var det dags att redovisa, det gick helt okej för mig och Sanne. Det gick bra frasm tills i slutet då jag bara babblade på och fattade knappt själv vad jag sa vilket jag tror märktes.
Efter skolan var det en 45 minuters väntan tills bussen gick så jag och matilda spenderade tiden på Indiska mycket trevligt. Väl hemma satte jag mig vid datorn, tittade på nyaste avsnitten av glee och oth båda var riktigt bra! vilket gjorde min dag ännu bättre. Drog iväg på träning som var sådär det var inga tränare så vi körde själv och vi var 6 st så vi fick inte direkt till så mycket av det hela, då tappade jag motivationen totalt men så kan det va ibland.

Nu sitter jag här och diggar låten som var med på glee, inte mer än så får jag gjort idag så jag får väl säga tack och hej helt enkelt men först diggar låten!


Farväl

Ska försöka att vara så kortfattad som möjligt då jag har lite bråttom just nu, mycket som ska göras.

Kärlek, jag vet inte om jag är så bra på att förklara vad det är, då jag inte kan påstå att det är mitt starkaste ämne hehe. Men det är ju olika från person till person det här med kärlek. Det finns ju olika sorters kärlek också såklart, kärlek till familj och vänner är ju inte direkt densamma som kärlek man har till t ex sin pojkvän, man eller kanske bara någon random som inte ens vet vad du heter vad vet jag. kärlek för mig är densamma som glädje men jag vet att det inte är så för alla och det kan självklart skifta, kärlek för mig är inte alltid glädje oftast men inte alltid, klart jag vet att man kan bli sårad, besviken eller rent ut av förstörd av kärlek, hela ens värld kan rasa ihop och det är inte en rolig känsla.

Vissa personer har lätt för att älska någon andra personer inte, jag skulle nog säga att jag är en av dom som inte har så jättelätt. Med tiden har jag lärt mig att inte lita på folk för snabbt, det är så lätt att bli förblindad och sen står man där, totalt jävla lurad. Jag menar det kan ta lång tid att ta sig tillbaka, lev för guds skull inte i förnekelse, se sanningen på en gång annars blir det svårt. Jag tror man lär sig med tiden vad som är rätt vad som är fel, vem man kan lita på vem man inte kan lite på, vem är älskvärd vem är inte älskvärd.

Men när kärleken väl kommer ska man vara mån om den för vad jag har förstått kommer det inte så vansinnigt ofta i alla fall inte för mig och säkert inte för många av er heller så ta vara på de ni älskar.

ja det där flöt ju på bättre en vad jag trodde att det skulle göra, men nu har jag tyvärr inte tid med detta längre.

Farväl

Jag började dagen med en skål yoghurt, jag gillar inte frukost så det blir aldrig speciellt mycket några skedar bara. 

till lunch bjöds det på laxfrestelse den var inte lika god som den här ser ut att vara. 
 
när jag kom hem från skolan ått jag två rostade kneippmackor med bara smör och apelsinjuice + en skumtomte.

till middag åt jag lasagne, göttt. 

sen blev det kör och där åt jag ja rätt mycket, hehe det var någon slags avslutnignsfika då det är sista gången vi träffas bara gospelkören nu när vi trännar inför julen kommer ju åskören in i bilden också. i alla fall var det så typsikt att det var just idag jag skulle skriva om vad jag skulle äta och nu lär det ju låta som om jag är värsta fettot bara för att det var storfika på kören. Jag åt i alla fall smörgåstårta samt en baota pannkakamandelkrispigkakagrejs som var stor och god, till de drack jag självklart julmust så det var ju gött! men ja jag brukar inte äta såhär mycket på en dag om ni tar minus det jag åt på kören så har ni en vanlig dag, äter aldrig kvällsfika faktiskt. 

Farväl   

Henrik och Sandra Lundqvist heter mina föräldrar. Pappa är 47 år gammal och mamma är 42 år, till sommaren har de varit gifta i 20 år. De träffades när min mamma endast var 17 år alltså lika gammal som jag är nu (helt sjukt, tänk om jag skulle träffa en 22 åring nu liksom och fyra år efter väntar jag mitt första barn, haha!). För x antal år sedan drev mina föräldrar en klädbutik som hette Henrik&Sandra, den låg mitt i stan där Jack and jones ligger nu, dock kommer jag inte ihåg så mycket från den tiden då jag var ganska liten då. Nu jobbar båda två med helt andra saker, pappa är säljare på Löfbergs Lila och på fritiden tränar han Frösö IF damlag. Mamma jobbar som Vice VD och marknadschef på NVI ett kamin och skorstens företag i nälden på fritiden skjutsar hon alla hennes ungar på träningar sedan städar hon och tvättar, samt plockar svamp på hösten.

Mina föräldrar är två riktigt starka och envisa individer så ni kan ju tänka er hur småtjafset i vårat hus är då de har fått 3 likdana barn. Jag kan se många egenskaper som jag har ärvt från både mamma och pappa på både insidan och utsidan. Det är de som har gjort mig till den individ jag är idag och jag vet att det har gjort allt de kan och det älskar jag dom för.

Min pappa är den största ledaren jag känner, han driver saker framåt och han lägger alltid ner mycket tid på sånt som han tycker är roligt, han är duktig på att nå målen han sätter upp för han har den starka viljan som krävs för att nå dit. Han var också nominerad till "årets ledarel" för något år sen ni vet eldsjälsgalan som går på tv någon dag innan nyår, det är bra jobbat. Förutom alla de egenskaper jag nämnt nu är pappa en väldigt väldigt högljudd person och jag vet att jag har ärvt det av honom, han är inte heller rädd för att tala om vad han tycker. Han är mästaren på att ställa manipulerande frågor, ni vet sådanna frågor som tyder på att han vet det rätta svaret när han frågar och det gör mig galen när han frågar mig sådanna frågor! Men det som jag älskar mest av allt med min pappa det är att han är den bästa kocken jag vet! I köket hör han hemma, hans mat är gudomlig kan inte beskriva med ord nästan.

Min mamma är den modigaste jag känner. Jag menar hon tog med sig sina tre barn på 7, 10 och 13 år själv och drog till Australien bara sådär hon åkte dit för att plugga och samtidigt ta hand om oss hon läste ju alla kurser på engelska som hon har problem med (enligt mig) + att hon har lite dyseleksi, och hon gör det med stil, imponerande! Förutom att min mamma är modigast i världen så är hon också den envisaste jag vet och då menar jag allvar jag känner många envisa människor men inget går upp mot min mamma, hon får alltid sin vilja igenom när hon verkligen vill det. För att inte tala om vilken vinnarskalle hon har, vi har aldrig någonsin spelat sällskapsspel i min familj för att mamma kan inte vara med hon tål inte att förlora. Min mamma är däremot motsattsen till pappa i köket, okej så dålig är hon inte men hon är inte bra, haha. Men jag älskar henne ändå jag vet att jag kan prata om allt med min mamma om jag ville det, det är synd att jag inte är en sådan person som gärna delar med sig av alla sina tankar det skulle min mamma älska, hon är jätteduktig på att stötta och ge råd och jag vet att när jag behöver henne så finns hon alltid där.

I love you mummy and daddy

Detta blev ett väldigt långt inlägg men jag tyckte att det var så roligt att skriva så det fick bli långt.

Farväl

Ja nu är det alltså meningen att jag ska skriva min "biggest love" och istället för att tolka detta tema som att nu ska jag alltså skriva om vem jag har varit kär i mest typ, vet att det är de ni förväntar er men jag valde helt enkelt att tolka det på ett annat sett för om inte hade inlägget blivit väldigt tråkigt och ni hade nog blivit besviken. Så vad älskar jag att göra, jo RESA, det är vad jag var vald till att göra här i lvet, det känns som det i alla fall. Men vad är det som är så underbart med att resa då? svaret är allt. Jag älskar känslan när man ska packa och man föreställer sig hur allt kommer att bli och hur man ska se ut vilka kläder man ska ha med etc. Men för att inte nämna känslan på flygplatsen, då man kan spana på vilka det egentligen är som kommer åka till samma ställe som du och kanske dom kommer bo på samma hotell osv. Sedan har vi den bästa känslan av dom alla, när planet ska lyfta, jag tror att alla som brukar resa eller har rest förstår vad jag pratar om, känslan när planet lyfter och det är så skönt att komma bort från svensk mark, inget jag älskar mer.

Om jag tänker tillbaka på alla de gånger jag har varit utomlands känns det så bra att veta att jag har aldrig haft en sålig semester, aldrig. Jag har varit i Turkiet 2 gånger och visst det var jobbigt med turkarna, men hallå jag har haft så jävla kul ändå får jag sol, bad och mat då är jag nöjd allt annat är bara extra + som gör allting ännu roligare. 

Jag hör hemma någon annanstans, jag hör inte hemma i Sverige jag vill inte va här, inte bo här så fort jag får chansen då sticker jag. Jag har sagt sen många många år tillbaka att jag ska bo i USA eller i Austarlien och jag håller fortfarande fast vid det. För er som inte visste det har jag ju redan känt på att bo utomlands i Australien i 7 månader, och det var helt underbart och några månader efter jag kom hem åkte jag själv (utan min familj) på ett läger till USA och jag antar att det var efter det som jag bestämde mig för att jag inte ville bo i Sverige alltså när jag var 11 år.  

Jag är väldigt tacksam till mina föräldrar att vi har rest väldigt mycket, jag menar jag har varit på resor som vissa inte ens har kunnat drömma om och jag är så glad för det jag har verkligen haft ett spännande reseliv och jag är endast 17 år, jag har hela livet framför mig att göra det jag älskar, och det jag älskar är att resa.

Jag var nyss i Egypten och i sommar drar jag vidare igen på äventyr! känslan när man är utomlands är underbar jag är aldrig lyckligare än då. 


Farväl 

Jag strävar inte efter att vara som alla andra fjortisbloggare och liknade men jag tycker ju att det här faktiskt verkade ganska roligt! Inte bara för mig utan för er också, jag menar jag har ju ingen aning om vilka som läser min blogg förutom några av mina kompisar. Därför vill jag jag att ni ska lära känna mig lite bättre, kanske till och med dyker upp saker som ni som känner mig inte heller visste, you never know.

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your biggest love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your favorite thing to do
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Starting today.

Farväl